Sagor och sägner från Köping och Kolsva
På förmiddagen fick 5åringarna gå till Biblioteket och lyssna på en föreställning, som Köpings museum höll i. Den handlade om sagor och sägner från trakten.
Det berättades om draken som bor i Nyckelberget, som vaktar Odens guld i Ströbohög. Eller var det så att det ligger en mäktig vikingakung begravd i Ströbohög?
Vi fick höra om suckarna från spöket på Gråtbron. Och om jätten från Dalarna som tröttnade på klockorna i Köpings kyrka, men han var för korkad för att inse att säcken med stenar var sönder. De hade ramlat ur på vägen till Köping, det är så åsen kom till.
Vi fick också höra om Ask och Embla, trädet och jättarna och om Oden. Och om jättarna som bodde i fornborgarna vid Skoftesta, Korslöt och Bollströ.
Det berättades om att Karl XIIs arme stannade i Köping och vilade, på vägen hem från slaget där kungen dödades. Kvar efter vilan blev två kanoner, som nu kan ses på baksidan av museet. Sen berättades om alla historier kring hur kungen dog och vi fick också se en läskig bild på kungens skalle.
Till sist fick vi höra att vuxnas fantasi kan ta slut, det är därför vuxna sällan ser jättarna som bor i fornborgarna, draken som flyger över Köping eller spöken. Men man kan göra nått för att få ny fantasi. Man tar ett frö, tänker på nått så att det smakar som det (att tänka på hundbajs var inte att rekommendera fick vi höra, då smakar fröt hundbajs) och så sväljer man fröt. Då sprider sig fantasin i magen och ut i kroppen och sen ser man allt det där man inte ser annars.
Det var såklart frivilligt att ta ett frö. Några vuxna och barn vågade prova. Lyckligtvis var det ingen som tänkte på hundbajs.
På vägen hem hittade vi massor av löv att leka i!
